# Vad är det för fel på att vara pojke eller flicka, man eller kvinna?

Det är inget fel på att vara något av könen. Faktum är att det är många som föds till man och kvinna och man kan ju inte dömas för något man är född till. Det är ingen hen-förespråkare som säger att det är något fel att födas med yttre och inre könsorgan. Däremot är det många anti-hen-personer som säger att det är fel att INTE vara antingen man eller kvinna, pojke eller flicka. Och många anti-hen-personer som säger att det är fel att bete sig som en man om man är född som kvinna osv.

Hen är en språklig metod att säga att det inte spelar någon roll, i just det sammanhanget där man använder ordet, om man är man eller kvinna, pojke eller flicka. Och ordet kan även användas om folk som är varken man eller kvinna.

Men det är inget fel att vara pojke eller flicka, man eller kvinna, så länge man inte skadar människor som inte är det.

Läs även:

# Jag har en kuk och jag är stolt över den – ska inte jag få vara det?

# Ska man försöka avskaffa könet med ”hen”?!

Annonser

Ännu en hen-blogg

Mycket har sagt om ”hen” på senaste tiden. Jag orkar inte uppdatera er på allt, men tänkte bara tipsa om den här bloggen:

Henbloggen

Ah…det blir lite fler länkar ändå:

#Gällande hen, har den då en prinsesspenis?

–     Vem syftar du på? Alla som kallas ”hen” ser inte likadana ut. Vissa har prinsfittor också. Andra har bara arbetarfittor och vissa har halvkukar. Sen finns det snippsnoppar, långa vaginor och djupa stakar… och vulvapungar. Med eller utan hår. Det finns oändliga möjligheter med ”hen”, så ja, hen kanske har en prinsesspenis. Men vettu, könsorgan kan vara väldigt privat för många människor så du kanske aldrig får veta. Kan du acceptera det?

Lite om [könsneutrala tredje person singularis] och [första person singularis objektskasus]

Hen-twittrandet fortsätter men jag uppfattar det som att det har blivit mindre fientligt.
Det består nu mest av två grupper:
1) de som berättar hur de använt ordet och att det är bra – och
2) de som skämtar om fenomenet ”könsneutralt” och taggar det med #hen.

Det verkar som att svenskarna i stort har accepterat hen, men fortfarande är lite nervösa och pirriga inför vad det är och vad det innebär. Jag tror att det värsta hatet har lagt sig, men vi får ju vänja oss vid att det nog inte kommer försvinna på några generationer.

Folk tycks i alla fall ha öppnat ögonen för att det finns något annat än bara män och kvinnor – och att det faktiskt finns språkliga situationer där det är användbart att inte vara tvungen att välja mellan ”han” och ”hon”.

Tyvärr har vi som har ”odefinierad” könsidentitet (d.v.s. vi som varken definierar oss som man eller kvinna) blivit några slags freaks i debatten. Prat om ”en hen” och hur en sådan ser ut (DN ska visst ha någon grej på Namn & nytt där man ska rita ”en hen”) – det blir som skäggiga damen på en omkringresande cirkus igen. Det är synd att vi ska behöva bli narrade sådär av allmänheten, men jag tror att det är ett steg i rätt riktning ändå, som sagt – att bli sedda och att folk VÄNJER sig vid att vi finns. Snart kanske det inte är så konstigt längre. Så länge vi inte blir utsatta för rent hat kan jag stå ut. Och det finns hatare, tro mig! I andra länder skulle vi kunna bli misshandlade utav polis eller till och med hamna i fängelset, men bara för att det är värre utomlands betyder det inte att vi är klara med kampen här. Livskvalitet går inte att mäta på samma sätt för alla människor. Och könsavvikare är en oförtjänt hatad grupp. Vi råkar göra folk nervösa och vissa klarar inte av frustrationen av att inte veta om våra könsorgan. Eller så blir de arga för att en del av vår kropp inte ”matchar” en annan del. Men ingen ska tycka synd om hatarna. Ingen ska kalla att vi provocerar dem för att de är så förvirrade eller mår illa för att vi finns. Nej, de har fel och vi har rätt att finnas. Deras åsikt att vi ska försvinna är inte lika rättfärdigad som vår åsikt att vi ska få finnas. Det handlar inte om ”yttrandefrihet” och ”demokrati” – ord som de hatarna gärna slänger sig med – för kärlek vinner över hat. Och skydd av minoriteter väger högre än någons rätt att uttala sig transfobiskt/homofobiskt/rasistiskt/sexistiskt osv. Nåväl, jag ska försöka hålla mig till ordet ”hen”.

Jag lade ”hens” i Wordfeud här om dagen. Yay! Och så berättar jag fakta om ordet för folk som inte är så insatta. Jag predikar, kanske man skulle kunna säga, men jag måste ju överrösta alla okunniga som uttalar sig i ämnet. Jag har stött på en promille kunniga motståndare till hen också, så jag ska inte dra alla över en kam. Jag för gärna sakliga diskutioner med motståndare, men jag kan inte respektera någon som bara låter sin rädsla tala.