# Vad är det för fel på att vara pojke eller flicka, man eller kvinna?

Det är inget fel på att vara något av könen. Faktum är att det är många som föds till man och kvinna och man kan ju inte dömas för något man är född till. Det är ingen hen-förespråkare som säger att det är något fel att födas med yttre och inre könsorgan. Däremot är det många anti-hen-personer som säger att det är fel att INTE vara antingen man eller kvinna, pojke eller flicka. Och många anti-hen-personer som säger att det är fel att bete sig som en man om man är född som kvinna osv.

Hen är en språklig metod att säga att det inte spelar någon roll, i just det sammanhanget där man använder ordet, om man är man eller kvinna, pojke eller flicka. Och ordet kan även användas om folk som är varken man eller kvinna.

Men det är inget fel att vara pojke eller flicka, man eller kvinna, så länge man inte skadar människor som inte är det.

Läs även:

# Jag har en kuk och jag är stolt över den – ska inte jag få vara det?

# Ska man försöka avskaffa könet med ”hen”?!

Lite om [könsneutrala tredje person singularis] och [första person singularis objektskasus]

Hen-twittrandet fortsätter men jag uppfattar det som att det har blivit mindre fientligt.
Det består nu mest av två grupper:
1) de som berättar hur de använt ordet och att det är bra – och
2) de som skämtar om fenomenet ”könsneutralt” och taggar det med #hen.

Det verkar som att svenskarna i stort har accepterat hen, men fortfarande är lite nervösa och pirriga inför vad det är och vad det innebär. Jag tror att det värsta hatet har lagt sig, men vi får ju vänja oss vid att det nog inte kommer försvinna på några generationer.

Folk tycks i alla fall ha öppnat ögonen för att det finns något annat än bara män och kvinnor – och att det faktiskt finns språkliga situationer där det är användbart att inte vara tvungen att välja mellan ”han” och ”hon”.

Tyvärr har vi som har ”odefinierad” könsidentitet (d.v.s. vi som varken definierar oss som man eller kvinna) blivit några slags freaks i debatten. Prat om ”en hen” och hur en sådan ser ut (DN ska visst ha någon grej på Namn & nytt där man ska rita ”en hen”) – det blir som skäggiga damen på en omkringresande cirkus igen. Det är synd att vi ska behöva bli narrade sådär av allmänheten, men jag tror att det är ett steg i rätt riktning ändå, som sagt – att bli sedda och att folk VÄNJER sig vid att vi finns. Snart kanske det inte är så konstigt längre. Så länge vi inte blir utsatta för rent hat kan jag stå ut. Och det finns hatare, tro mig! I andra länder skulle vi kunna bli misshandlade utav polis eller till och med hamna i fängelset, men bara för att det är värre utomlands betyder det inte att vi är klara med kampen här. Livskvalitet går inte att mäta på samma sätt för alla människor. Och könsavvikare är en oförtjänt hatad grupp. Vi råkar göra folk nervösa och vissa klarar inte av frustrationen av att inte veta om våra könsorgan. Eller så blir de arga för att en del av vår kropp inte ”matchar” en annan del. Men ingen ska tycka synd om hatarna. Ingen ska kalla att vi provocerar dem för att de är så förvirrade eller mår illa för att vi finns. Nej, de har fel och vi har rätt att finnas. Deras åsikt att vi ska försvinna är inte lika rättfärdigad som vår åsikt att vi ska få finnas. Det handlar inte om ”yttrandefrihet” och ”demokrati” – ord som de hatarna gärna slänger sig med – för kärlek vinner över hat. Och skydd av minoriteter väger högre än någons rätt att uttala sig transfobiskt/homofobiskt/rasistiskt/sexistiskt osv. Nåväl, jag ska försöka hålla mig till ordet ”hen”.

Jag lade ”hens” i Wordfeud här om dagen. Yay! Och så berättar jag fakta om ordet för folk som inte är så insatta. Jag predikar, kanske man skulle kunna säga, men jag måste ju överrösta alla okunniga som uttalar sig i ämnet. Jag har stött på en promille kunniga motståndare till hen också, så jag ska inte dra alla över en kam. Jag för gärna sakliga diskutioner med motståndare, men jag kan inte respektera någon som bara låter sin rädsla tala.

# Jag har en kuk och jag är stolt över den – ska inte jag få vara det?

–     1: Du kommer fortfarande få ha kvar din kuk efter att ordet hen börjar användas. Ett ord påverkar inte din fysik alls.

–     2: Orden hon och han kommer fortfarande att finnas kvar. Om du vill bli kallad för han kanske du får respektera någon som vill bli kallad hen.

–     3: Bara för att du är stolt över ditt könsorgan eller din könsidentitet så behöver du väl lika lite ett pronomen för det som att du behöver ett pronomen som säger vilket intresse du har eller vilken sexualitet du har.

–     4: Du är alltså så stolt över ditt könsorgan att du vill separeras från alla som har ett annat könsorgan (som du skulle skämmas över att ha, eller?) och detta språkligt på ett sätt som tvingar alla andra att tillhöra antingen det ena eller andra (och man får inte ens välja grupp)? Alla identifierar sig inte 100% med sitt könsorgan. Vissa ser sig som könlösa eller ett tredje/fjärde/femte kön (Intergender/genderqueer). Det finns dessutom intersexuella.

 

# Man föds till antingen man eller kvinna – varför då ”hen”?!

–       1. Nej, alla föds inte till antingen man eller kvinna. Det finns många former av intersexualism. Läs på om det.

–       2. Vad man än är född till för biologiskt kön så har det inte alltid med att göra hur man uppfattar sig. Vissa är transsexuella och uppfattar sig som ”det andra könet”, men sen finns det de som ser sig som mellan könen eller att de inte tillhör något av könen (Intergender/genderqueer). Detta är historiskt sett inte något ovanligt – läs på om tredje könet.

–       3. Det man föds till ska inte styra hur andra behandlar en. Ska man behandlas olika för att man föds med en viss hudfärg eller ögonfärg? Nej! Samma sak bör gälla med kön men alla fattar tyvärr inte att sexism och rasism är samma sak. Det finns ingen anledning att använda olika pronomen för personer med olika könsorgan precis lika lite som att det finns anledning att ha ett pronomen för varje ögonfärg.

–       4. Sen har ju hen den smarta funktionen att inkludera – både ciskönade och transsexuella – män och kvinnor utan att behöva säga ”hon/han”.

# Ska man försöka avskaffa könet med ”hen”?!

–     1. Nej, hen är inte ute efter att avskaffa könen. De är där vare sig vi vill eller inte. Hen är ett ord och har ingenting med könsorgan, könshormoner eller kromosomer att göra. Du får behålla dina könsorgan, jag lovar!

–       2. Hen påverkar inte heller din könsroll i första taget. Personligen tror jag att många människors uppfattning om sig själv och sin roll kommer att påverkas men det finns inget tvång i att ändra något om sig själv bara för att ett ord kommer med i ordboken.

–       3. Det är snarare så att hen välkomnar fler könsroller än bara två, och det är långt ifrån alla som är bekväma med att bara ha två könsfack att välja mellan. Jag är en av dem som är obekväm med det.

# Varför försöka dölja könet i en text med ”hen”?

Det kan finnas många anledningar.

T.ex.

  • av sekretesskäl (t.ex. fingerade namn i en artikel…)
  • av integritetsskäl (personens könsorgan är hens ensak)
  • för att personen som nämns varken är man eller kvinna (intersexuell, genderqueer, intergender, fantasialien från en roman etc.)
  • för att man inte vet vad för kön personen har (kanske ser androgyn ut eller har ett könsneutralt namn eller så vet man inte hur en personen definierar sig)
  • för att försöka hindra folk från att få förutfattade meningar om personen (vilket man faktiskt får när man vet någons kön)
  • för att det ändå bara är en teoretisk frågeställning där inga faktiska kön finns med (en eventuell, framtida hyresgäst som inte har kommit in i leken än)
  • för att öppna upp frågan (t.ex. i skvallerbytta-ramsan ”…förrän hon/han/hen säger sin kärestas namn, vad heter hen?”)
  • för att könet inte är relevant (har polisens kön någon relevans när hen bara kör förbi i sin bil?)
  • etc….

Frågan är varför det är så viktigt att alltid visa könet i en text?

# Det blir förvirrande om man inte vet könet på folk som omtalas!

–       1: Det vet du inte alltid med ”vi”, ”de”, ”oss”, ”jag”, ”du” och ”ni” heller. Och än har du väl överlevt?

–       2: Orden ”kvinna” och ”man” kommer fortfarande finnas kvar så om du måste uttrycka kön, använd dem.

–       3: Ställ dig frågan varför det alltid är viktigt att veta kön på alla som omtalas.

–       4: Blir du förvirrad när du inte får veta hudfärgen, åldern eller sexuella preferensen på den som det pratas om också? Behöver vi pronomen som definierar det?